Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Under de senaste Ären har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat Àmne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer pÄ tre smÄ oberoende revisionsbyrÄer har författarna till denna undersökning försökt svara pÄ följande problemformulering: Hur hanterar smÄ oberoende revisionsbyrÄer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig Ät mellan revisionsbyrÄerna. Samtidigt som en del byrÄer Àr vÀldigt aktiva i sin hantering finns det andra som Àr passiva. Med en slopad revisionsplikt följer sÄvÀl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krÀvs strategiska förÀndringar..

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Revisionsplikt i smÄ aktiebolag har debatterats flitigt i affÀrs- och fackpress i Sverige de senaste Ären. FrÄn 2007 Àr Sverige ensamt bland de gamla EU-lÀnderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte Àr att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av smÄ aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning anvÀnds agentteori. DÀr beskrivs hur asymmetrisk information mellan lÄngivare och lÄntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osÀker lojalitet (moral hazard).

Titel: Revisionsplikt och trovĂ€rdighet ? ur ett Ă€garperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st smĂ„ aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.FrĂ„gestĂ€llning: Anser Ă€garna i smĂ„ aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle pĂ„verka bolagets trovĂ€rdighet gentemot dess intressenter?Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att beskriva smĂ„ aktiebolags trovĂ€rdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt pĂ„verkar trovĂ€rdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkĂ€ter, pĂ„ 100 st slump- mĂ€ssigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: Ă„rsomsĂ€ttning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anstĂ€llda.Empiri: Presentation av enkĂ€tsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovĂ€rdighet skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenĂ€rerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. DĂ€remot anser de inte att trovĂ€rdigheten skulle pĂ„verkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovĂ€rdigheten mellan Ă€gare och bolagsledning skulle pĂ„verkas negativt, vilket förklaras av att Ă€gare/bolagsledning till 96 % av fallen Ă€r samma personer.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Revisionspliktens vara eller icke vara Àr idag i Sverige ett hett diskuterat Àmne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för smÄ aktiebolag men nÄgot datum Àr Ànnu inte bestÀmt. Detta leder fram till frÄgan om hur svenska företagsledare ser pÄ revisionsplikt i smÄ aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras stÀllningstagande och med detta vill vi ge en ökad förstÄelse för smÄföretagarens attityd i frÄgan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ studie för att kunna fÄ mer djupgÄende information till vÄr frÄgestÀllning.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.